|
2011-06-04 07:58 |
|
RELATIONSMYTER. Hur sant är detta? Måste vi verkligen gå genom livet ständigt hungriga och sömnlösa?
För när romantiken är som starkast hinner vi varken äta eller sova utan bara hångla, inte sant? Min förförståelse och min arbetslivserfarenhet har lärt mig att det skiljer sig en hel del mellan att vara ”förälskad” och att vara ”kär”. Förälskelsen är liksom ”ingången” och ”finrummet” in i kärleksbyggnaden så att säga. Vad kan jag mena med det då?
Jo, att vara förälskad är en inledande samt beroendeframkallande känsla. Detta eftersom vi upplever oss upprymda, välmående och idel glada. Vi får en kick som vi aldrig vill vara utan. Denna upprymdhet ger oss svindlande lycka, en spännande, positiv och pirrande känsla av åtrå. Vi känner oss oövervinneliga och svävar över markens yta med en bedårande ”aldrig-mer-ensam-känsla”. Men ALLT förändras! Det är naturligt. Vi kan aldrig bibehålla ett tillstånd mer än stundom. Tänk efter: kan du äta eller sova jämt?
Kan vi inte skilja känsloutvecklingen från känsloavvecklingen är risken överhängande att vi misstolkar ”finrummet” som ”utgången” på kärleksbyggnaden. Så synd! I min yrkesutövning har jag mött många par som grovt misstolkat känsloutvecklingen genom att tolka förälskelsens dämpning som om relationen sakta singlar ned. Jag har många gånger behövt förklara att denna känsloförändring innebär att en djupare, tryggare och mera positiv känsla träder fram. Denna känsloförändrig betyder att din partner har ett beständigare engagemang i just dig! Denna känsloförändring betyder att du och din partner fortsätter ha en givande, spännande och meningsfull relation - dock mindre svindlande. Du har så att säga lämnat ”godisbutiken” därför att du har ”din egen tårta” hemmavid. Den springande punkten här är att ”känslor förändras” och att det är viktigt att veta hur vi hittar ut till nästa kärleksnivå. Vardagen sliter på förälskelsefasen men vi bryr oss fortfarande om varandra, vi vill ta reda på var partnern är när det börjar bli sent, vi älskar några gånger i veckan samtidig som vi blir glada när partnern kommer hem på kvällarna. Jag avslutar nu med att önska dig välkommen att läsa om myt nummer tre. Den berättar jag om i Östgötatidningen vecka elva. |